Stolt. Det är så jag känner mig efter att allt sjunkit in. Stolt och imponerad över att man verkligen – från att aldrig suttit på en racer eller cyklat särskilt mycket på 2 månader kan göra en bra Vätternrunda. Inte bara tidsmässigt utan att psyket är så starkt och att kroppen klarade det utan skador. Men det handlar såklart om träning – både mental och fysisk.
Träning också i form av rätt utrustning och att lära sig klä sig rätt för olika väder och distans. Där har jag Craft att tacka för kläderna som varit grymma och Silva för lamporna (som ändå inte behövdes eftersom vi bytte starttid till dagsljus). Inte för att tala om lånet av Bianca från gullig bloggläsare och cykelväskor av Johan från CK Medvind. Ovan gårdagens cykeloutfit.
Jag, Nicklas och Gustav – taggade vid start.
Fler som inväntar sin starttid. Cyklister startar kontinuerligt varannan minut.
Vackert väder men skenet bedrar. Du ser inte de stora vågorna på Vättern av den kraftiga vinden som både sög energi och kylde ner överkroppen.
Cyklister i tusentals. I klungor, parvis eller ensamma.
Målområdet där fotograf/chaufför/grabbarnas plastfarsBosse missade mig men lyckades fånga ett annat gäng från cykelklubben High Chaparral som jag hakade med ca 5 mil efter Jönköping och in i mål. Han hade svårt att hitta mig eftersom jag inte kunde ringa då jag tappat vindjackan med mobilen i bakfickan (haha- jag och mobiler..) som jag lagt i en flaskhållare. Klädde av mig i farten med Team High Chaparral och ville inte för något i världen släppa klungan, vända och leta. Värt en mobil tänkte jag. ”För att överleva! För att jag ÄLSKAR de här personerna!”.
I MÅL och upphittad – både jag och jackan med mobil som en vänlig själ lämnat in. Fatta känslan att få kliva av cykeln efter 10 h 36 minuter och 30 mil på en sadel. Maximalt endorfinpåslag som helt övertog trötthet och ömma muskler.
Två nöjda och trötta cyklister. Gustav gjorde också ett grymt lopp och cyklade på 10 h och 8 minuter. Nicklas däremot bröt efter ca 14 mil. Han fick för ont och hade inte tränar lika mycket som oss andra. Trist, men ett bra beslut och han var inte den enda som bröt. Ca 25% av alla anmälda kom inte till start och 900 bröt.
Väl hemma och efter underbar dusch -MAT! Vi grillade kycklingfilé, gjorde klyftpotatis, sallad med fetaost och avocado och tzatziki. Typ godaste jag ätit, speciellt efter allt slisk längs Vättern. Men utan det och att konstant fylla på, äta och dricka under cyklingen skulle jag aldrig orkat. Jag hade bra koll på mat i samband med träning och tävling innan, hur just MIN kropp svarar på det jag äter, men har även lärt mig massor när det gäller just lång tids prestation. Superviktigt att ladda innan (med pasta och 2 paket B&J), under (bars, gels, koffeingrejer och sportdryck) under och efter (mat, mat, mat). Även nu dagen efter -som ett stort hål i magen och ikväll blir det fira med sushi.
Annars är dagsstatus – oförskämt fräsch även om jag sov oroligt i natt efter gårdagens overload koffein. Mest ont i musklerna runt sittknölarna och insida lår, annars pigg i kroppen och inte ont i några leder eller ryggen (som klarade sig förvånadsvärt bra tack vare fokus på coren loppet igenom). Skönt, och nu bilfärd hem till älsklingarna.
P.S. TACK för all er pepp inför och grattishälsningar efter loppet grymma ni ❤. Och för er som inte läst min story om hur det gick till kan du läsa mer här. D.S.
