Fredagens festligheter

spegelbild15

”I´m only happy when it rains”. En sång som stämmer? Ja, om jag får vara inomhus. Springa i regn gör jag gärna, det kan vara skönt och uppfriskande, men att promenera långsamt när regnet piskar från sidan in i öronen som det växelvis gör i Stockholm idag – nej tack. Därför tog jag en post operationspremiärvända till gymmet i morse. Cykling är en av aktiviteterna som funkar just nu och stimulerar cirkulationen. Så 40 minuter med Hemma hos Gry i öronen blev dagens fredagsfys. En stunds lagom bekvämt bakåtlutat trampande med inombordsskratt åt podden.

Efter 1,5 veckas gymfrånvaro var det trevligt att heja på personal och återse ett av mina favoritgym. Ett av dagens glädjeämnen tillsammans med den minimala hårtofsen jag lyckats samla ihop. Mindre än min 4-årings, men ändå. Det växer åt rätt håll. Nedan fler fredagsfestligheter:

fredagsfint15

  • Hårtvätt utan svett händer högst sällan i min värld. Självklart har jag duschat efter operationen, även håret utan träning innan, men idag var jag ändå nöjd över några svettdropparna i pannan. Firades med extra uppfräschande hårinpackning.
  • Smink är ytterligare en sak jag skippar när jag bara går hemma. Därför ännu en festlig känsla att snygga till sig. Favoritprodukterna inom skönhet just nu är ACO´s Mattifying Day Cream som trollar bort min blanka näsa, panna och kinder men ändå ger fjällbrännan sin rätta nyans. Fina fransar fixar jag med Yves Rocher´s Mascara Volume Elixir.
  • Lunchmötet med Milla och representanter för ICA och PR-byrån Jung Relations, eventuella samarbetspartners vid Frisk & Stark Familj, var nästa höjdpunkt. Jag får lätt lappsjuka av att vara ensam hemma om dagarna och Jonas har varit i Östersund ett par dagar. Ett trevlig och givande möte över god mat på Café Pascal.
  • Med mig från ICA fick jag nya provsmaker ur Gott Liv-serien. Nöt- & Bärmix med bl.a. torkad physalis, pecanötter, gojibär, svarta vinbär, hackade fikon och frukt- & nötbars med bl.a. chili. Mums att pimpa helgens frukostar och mellanmål med.
  • Life Blog Awards 2015 är avgjort och jag kom 5a i kategorin ”bästa träningsblogg”. Vann bland oss träningsbloggare gjorde Leila Söderholm (Life by Leila), och inom hälsobloggarna Sofia Sjöström (PT-Fia). Grattis grymma ni! Och jag är glad att ha blivit nominerad bland alla duktiga bloggare och för alla röster. Tack snälla ni som tog er tid att klicka på mig! Övriga resultat hittar du här.

 Nu hämta barnen och senare kommer mannen hem. ”Friday I´m in love” får väl bli dagens andra sång att nynna till.

Läsarfrågor & svar -del 1

spegelhjaltar

För ett par veckor sen skrev jag inlägget ”Passa på” där jag öppnade upp för er läsare att ställa frågor och komma med förslag på bloggteman. Perfekt att plocka fram en idélös dag som denna. Flera av er ville ha tips på hemmaträning och det kommer jag skriva om i och med att jag nu själv kommit igång med min rehab här hemma. Jag känner att superhjälten inom mig börjar komma tillbaka, men idag börjar jag med några mer personliga frågor om min historia. Passar bra en TBT.

gymnasievanner

1. Du har säkert berättar berättat tidigare, men lite nyfiken på hur gammal du var när du flyttade från Jorm? Var det p.g.a. studier?

Jag flyttade till Östersund när jag skulle fylla 16 år för att läsa Samhällesvetenskapliga Internationella programmet på Wargentinskolan. Valet stod mellan att gå gymnasiet i Strömsund, en mindre ort 17 mil söder om Jorm, eller ”storstan” Östersund 27 mil bort. Vi hade redan en liten etta i Östersund och jag var taggad att börja om på nytt efter tillfrisknande från anorexi, skapa en ny frisk identitet, få nya vänner och bevisa för mina föräldrar att jag klarade mig själv. Vilket jag gjorde. Det var 3 roliga år fullt av fester med vänner som fortfarande idag är mina närmaste, även om vi bor långt ifrån varandra.

mabra_jonasjagBild från tidningen Må Bra där jag och Jonas var med 2009.

2. När träffades du och Jonas?

Vi träffades år 2002 på KTH-Hallen där jag jobbade då. Jag stod i receptionen och han höll en utbildning i vårt gym för SAFE Education. Han hängde lite och pratade som vanligt mycket samt gav mig en lapp med sitt telefonnummer om vi skulle ”träna ihop”. Just då sa det inte klick från min sida, men  populär PT på SATS Odenplan som han var lät det ju grymt med ett gratispass. Vilket blev fler. Till slut dagligen, och sen flyttade vi ihop i en liten 1,5a på Valhallavägen där vi bodde till Hampus (mellansonen) var 1 år.

hugojonnaFrån vänster ovan: Första gången jag träffade mina trillingar efter katastrofsnittet. Jonas med Hugo och Jonna, ca 2 månader gamla då de äntligen blivit så starka att slippa syrgas och hade flyttat till SÖS från akutneonatalen på Karolinska. Moster Mia på besök på SÖS när de var så starka att utomstående fick hålla dem. Hemresa. En vecka fick vi ha Jonna hemma hos oss innan hon gav sina krafter till Hugo, precis som trillingbror Hampus gjort (han blev bara 1 dygn gammal). 

3. Fick ni trillingar först?

Ja. Vi kämpade många år för att bli gravida. Jag fick hormonstimulering (ej IVF – ”bara” hormontabletter och sprutor) på Sofiahemmets fertilitetsklinik, lugnade ner mig med träningen, och gick medvetet upp ett par kg. Något som kroppen svarade lite väl starkt på och resulterade i hela 3 befruktade ägg. Vi var chockade men jätteglada, ”alla barn på en gång”, men sen gick det inte som vi tänkt. En sorg jag alltid kommer bära med mig, men samtidigt tror jag på ödet. Om alla våra trillingar klarat sig hade vi förmodligen inte skaffat Hampus, Jonna och Junior ♥

6 dagliga formtips

promenad15

Under en period i mitt liv gick jag dagliga morgonpromenader före frukost i syfte att bränna fett.Att springa bränner kolhydrater, att gå bränner fett”, känner du igen den myten? Största fördelen med att gå istället för att springa enligt mig är att det inte ger samma förslitning och skaderisk som mycket löpning. Det är ett skonsamt sätt att motionera om man inte kan springa av olika anledningar, eller bara för att det är skönt komma ut i friska luften, ta sig till jobbet, rasta hunden, prata med en vän o.s.v. Annars kräver löpning ca 70% mer energi än att gå, det är mer tidseffektivt och du får bättre konditionshöjande effekt.

merrell15Mina trailskor All Out Charge är stabil och sköna både för promenader och löpning.

Men. För att knyta an till rubriken och som jag skrev om igår – det gäller att få in det i vardagen. Hellre dagliga promenader än en löprunda/vecka. Här är 6 tips för att må bra, både fysiskt och mentalt varje dag:

1. Promenera kan du göra dagligen, utan speciella kläder eller skor så länge du inte går runt i högklackat. Så även om själva träningstiden är kortare när du springer än går krävs mer inför och efter (ex. hårtvätt) kring en löptur, samt mer motivation. För många är tröskeln lägre att kliva ut och powerwalka..

djurg15

..och du har mer energi till att njuta av omgivningen. Ett tillfälle att djupandas, tanka sol, lyssna på musik eller Podcast. Själv har jag kommit igång lite lätt och långsamt med min rehabträning där promenadernas syfte främst är ovanstående + cirkulation som ökar läkningen. Det går i snigeltempo men ger desto mer tid att lyssna på podcasts. Igår poddar från Bloggbuisness och till idag har jag tankat hem Jonas Coltings ”Den nakna sanningen”.

Promenader kan du ta dagligen även om du springer ”2 gånger/veckan” då det även ger bra cirkulation till återhämtningen och är ett bra sätt att ta sig till olika platser. Dessutom ett toppentillfällen att förena nytta med nöje. Varför inte boka ett promenadmöte istället för att sätta sig på kontoret eller ett café?

datorskarm

2. Köpa hem uppiggande blommor.

3. Sätta upp bilder som gör dig glad runtomkring i hemmet. Jag älskar t.ex. min nyuppdaterade bakgrundsbild på datorn.

hamb_mormors

4. Att ge kroppen lyxig mat. Saker du vet du mår bra av idag och på sikt. Att unna sig tid till att laga mat från grunden med bra råvaror och välja färgstark mat är två sätt att göra kroppen glad. Både är gott för ögat och magen. Njut och tugga länge!

familjemiddag_15

5. Omge sig med varelser du tycker om. Det behöver ju inte vara en kärnfamilj utan kan handla om vänner, arbetskompisar, husdjur, snack med grannen, förskolepersonalen etc. Bor de långt ifrån finns telefon och Skype. Eller dig själv. Gillar du ditt eget sällskap är det ju kanon. Ensamhet är underskattat. Och samtidigt – våga bryta med personer som ger dig dålig magkänsla. Om det går.

soffa_tr

6. Träna! Gör inte så stor grej av det. Träningen ska vara lättillgänglig, kanske under/på en bestämd tid tills det blivit en rutin som både kropp och själ saknar om du hoppa över den. Sätt favoritmusiken på högsta volym och just do it! För din skull.

P.S. Mer om hur jag kan använda de här prylarna i min rehab kommer senare. D.S.

Fira bröllopdag & slangfritt

jonas_soffbarn

Sent i fredags kväll kom jag på att ”det är ju min och Jonas bröllopsdag”. Vårt 6e år som gifta har helt kommit i skymundan för magoperationen och mannens resa till FIBO i Tyskland som fortfarande pågår, men han valde att resa hem. Vi kunde därför ta igen och fira bröllopsdagen i efterskott istället, igår med morgonmys och ett ”romantiskt” återbesök på SÖS.

jag_mia_magar15

Där visade det sig att jag fick behålla min blå påse med ”sugrör med blod” (Juniors benämning på sårdränageslangen) en dag till p.g.a. för mycket sårvätska i dränet. Drygt och obehagligt med plastobjekt som sticker ut ur kroppen, men viktigast att det läker utan komplikationer. Idag har jag varit på nytt återbesök då allt såg fint ut och sista slangen kunde dras, men jag och syster Mia m. fam. som kom på besök igår, hann föreviga oss med en bild av våra ”handväskor” och post/pre-bebis magar. Om jag fått behålla den ”blodsugröret” längre hade jag fått köpa mig en snygg Marc Jacobs-väska precis som hennes att stoppa ner slangen i.

Två bra saker att fira, och så här såg middagen på rätta bröllopsdagen ihop med mamma och barnen ut:

hummus

Hommus har jag länge varit sugen på. Så enkelt att mixa ihop en burk kikärtor, 1-2 vitlöksklyftor, pressad citron, 2 msk olivolja, salt och peppar. Mums både till mat och på mackan.

ugnsgr

Ugnsrostade grönsaker med ringlad olivolja, 1 msk kokosolja och örtsalt. Mamma gillar inte fetaost, annars är det också gott att ha på. Till hela härligheten grönsallad, avocado, grillad kyckling och pitabröd till. En bröllopsmiddag i min smak!

junior_klipp15

Det är så skönt att vara hemma och att ha mamma här som hjälp med allt. Hon har gått på flera museum med barnen under veckan då jag och Jonas varit borta. Tvättar, städar och friserade dessutom Hampus, Jonna och Junior så fint. I morgon åker hon hem, men med bra planering så att Jonas gör det tyngre arbetet och med hjälp av barnen kommer jag fixa det här galant. Promenera lugnt och bära upp till 1 kg får jag göra, men tar allt stegvis. Fortsätter vila mig i form så mycket som möjligt och njuter av att operationen är gjord, alla slangar och nålar är borta, och att få återhämta mig i hemmiljö. Hurra för det!

Som jag skrev på Instagram – lyckan sitter inte i vältränade muskler utan i en vältränad hjärna. Att vända tankarna till det positiva i nuet, glädjas åt vardagen och alla små framsteg – inte bara de som rör framgång genom prestation.

Tugg- & grönsaksabstinens

ans_gronlunch

Hemma. Fy 17 vad skönt det var att kliva in i mitt eget hem. Mamma har städat, köpt tulpaner och gjort så fint, och är nu med påsklovslediga barnen på Tekniska Muséet. Jag längtar så efter att krama om dem, men det är en bra start att landa i ett tyst hem, äta lunch och hinna vila en sväng innan de dundrar in.

spenat_tonfsallad

Märkligt hur kroppen själv kan tala om vad den vill ha. Knapriga, färska grönsaker skrek min efter 3 dagars frånvaro, så jag fixade mig en tonfisksallad med kokosoljefräst bladspenat och ägg, chiafrön, pumpakärnor, vinegrette och avocado. Te och salta mandlar på det och min tuggabstinens är stillad. Förhoppningsvis sätter salladen även fart på magen som inte kommit igång p.g.a. morfinet. Naturligt, gott och bättre grejer än laxeringsmedel.

Nu upp i egen säng för att vila en timme innan mina älskade huliganer kommer hem. Och i kväll även pappan från FIBO-mässan i Tyskland, sen är ordningen nästan återställd.

Fredagsfys & mys på SÖS

20150410-092512-33912529.jpg
Även om jag skriver mycket om målsättningar och att jobba mot sina drömmar har jag även lätt att finna mig i situationen. Att gilla nuläget, hur det än ser ut. Det är min främsta styrka här i livet – inte musklerna.

Jag minns t.ex. tiden då Hugo och hans trillingsyster Jonna (idag ängel ihop med Hampus som bara levde ett dygn) vårdades på neonatalen på Karolinska, och sista månaden här på SöS. En tid av oro men även trevligt. Vi lärde känna personalen, heder åt all fantastisk vårdpersonal, och blev som hemma på sjukhuset. Det var mysigt att sitta där med våra små liv. Så känner jag även nu, trots att jag inte har någon gullig bebis och det bara gått 3 dagar.

20150410-092633-33993823.jpg
Jag har gjort mig hemmastadd. Har min dator, tidningar, blir ompysslad med mat och mediciner och småpratar med andra patienter. Läser om Lofsans magträningstips i Topphälsa vilka känns avlägsna, men det stressar mig inte. Jag vet att jag tar mig tillbaka så småningom och har redan kommit ingång lite smått. Två långpromenader (i min värld) till Pressbyrån och sjukhusets bibliotek igår, några tåhävningar och knipövningar. Även det ger en viss tillfredställning precis som hårdare träning, men det gäller att få in det som rutin. Det är långt ifrån lika motiverande som tuff träning och ös.

20150410-092623-33983968.jpgMen magen säger ifrån hur den vill ha det. Rör jag mig för fort gör det ont och jag vågar knappt böja mig ner till golvet, men tar jag det försiktigt har jag inte inte särskilt ont. Jag trappar ner på smärtstillande och kommer få ta bort en av dränageslangarna och sen åka hem. Den andra plockar de bort i morgon, och det ska bli skönt att slippa allt som sticker ut ur kroppen. Smärtan kan jag ta, men tycker det är läskigt med nålar och andra föremål och att se blod. Gördeln får jag dock behålla dygnet runt i 6 veckor. Den stöttar och hjälper till att pressa bort vätska från såret. Känns även skönt och tryggt, ungefär som små barn vill ha plåster på varje lite skråma för att det ska göra mindre ont.

Men även om jag trivs på SÖS känns det bra att få åka hem till riktigt fredagsmys. Barnen, mamma, min egna säng och mat. Och fredagfysen? Det blir en snigelpromenad till taxin. Trevlig helg!

Operation av Rectus Diastas & sjuhusmat

ans_sos

Hej från mig! En oförskämt pigg Anna. Öm om magen och lätt mosig av all smärtlindring men ändå på g. Tur att jag tog med datorn ”ifall att jag orkar”. SÖS har väl fungerande WiFi så jag passar på att surfa runt, blogga och har även varit uppe ett par vändor för cirkulationens skull.

lax_sos

Maten är sådär. Jag har inte blivit serverad en enda färsk grönsak eller frukt på hela tiden jag varit här, men hade turen att få besök av mannen och mamma mitt i lunchtid, så Jonas gick och köpte en bit lax med ris och sås till mig. Det smakade bra, och min aptit är det inget fel på.

questbarQuestbars ”S´mores” är den godaste bar jag smakat tror jag. 

Som komplement till middagen hade jag en Questbar i väskan. Det ligger alltid någon bar eller liknande där till nödfall. Som nu. Kroppen behöver energi för att läka, så det är konstigt att sjukhusen inte lägger mer fokus på fräsch mat. Men det är förstås en kostnads- och smakfråga. Alla gillar inte grönsaker som jag, och förutom maten tycker jag vården är bra här på SÖS.

Jag börjar bli rastlös, men lika plötsligt slår tröttheten till och jag passar på att vila medan jag är här. Sover en timme då och då, och trots att jag delar rum med 3 andra är det lyxigt med ”room service” och en hejdundrande utsikt över Söder från 7e våningen.

mage_rita_opLite kul att jämföra magritningen från dag 1 vid Lic Eleiko PT-utbildningen förra våren med strecken kirurgen gjorde inför operationen.

Några av er ville veta mer om hur operationen av min 5 cm breda Rectus Diastas (delning av raka bukmuskeln) gick till. Jag kan inte ge någon detaljerad rapport, men kirurgen började i alla fall med att rita på min mage. Jag fick inte äta eller dricka något innan operationen men fick dropp, smärtlindring i bukväggen och sövdes genom droppet + syrgas. Sedan snittades jag med bikinisnitt, på samma ställe där mina två kejsarsnitt gjorts, och de raka magmusklerna syddes ihop. Huden drogs åt och naveln flyttades. Har knappt vågat öppna på korsetten, men av det lilla jag sett är naveln ganska konstig nu. Som ett kors av ärr, men oviktigt i sammanhanget.

rehabtr_sos

Efter operationen fick jag på mig en gördel som jag ska ha dygnet runt i 6 veckor som stöd. Jag har fortfarande kvar två sårdränage, men de får jag nog ta bort i morgon och åka hem. Sen börjar en tid med rehabträning enligt ovan, promenader och att långsamt komma tillbaka till vardagen. Inga tunga lyft på 6-8 veckor, och riktigt tung träning (typ marklyft etc.) först efter ca 6 månader. Mer om min rehab kommer jag berätta framöver, men den kommer dock vara väldigt lik den efter mina kejsarsnitt med stort fokus på bäckenbottenmuskulaturen och stabiliserande coremuskler. Jag är taggad att långsamt komma igång, och ännu mer att få komma hem till familjen.

Lägesrapport från SÖS

20150407-202133-73293574.jpg

Med en sista selfie innan operationen, iförd klassisk Landstingsuniform, vill jag bara hälsa att allt har gått bra. Jag överlevde. Inga komplikationer, och nu är både diastasen och ett mindre bråck lagat. Jag vaknade upp med sjuk smärta i magen efteråt, men med lite morfin och annat känns det ok. Stramt och ömt om magen som jag fått en korsett runt, men ok.

20150407-202527-73527867.jpg

Jag har t.o.m varit uppe på benen, och börjar piggna till efter lite mat. Orkat svara på meddelanden och FaceTime’at med Jonas och barnen. Jag är tacksam för den positiva pepp familjen ger mig, och ni. Tack snälla för alla lyckönskningar! Som vanligt ett fantastiskt stöd ❤️